Direktlänk till inlägg 21 maj 2007
MINA FÖRSTA DAGAR!
Jag fick börja på en ganska lugn avdelning där överskötaren var kvinnlig. En stor bastant sak!
Fönstren på sjukhuset bestod av en mängd små ruter.Golven var av korkmattor. Denna första dag var det fönsterputsar-dag. Vilket gnoende och översköterskan kom och kontrollerade då och då så det blev ordentligt gjort. Främst mig eller just mig för att jag var ny och väldigt ung! Det var många fönster och det tog hela dagen! Dagen efter var det veckostädning av golv. Som jag sa var det korkmattor och dom hade ett tjockt lager bonvax och var blanka så man kunde åka skridsko på dem eller använda som spegel. Städningen gick till så att först skulle all (och då menas all) gammal bonvax skuras bort. Torkas snustorrt.
Sen fick man ligga på knä och gno in bonvaxet. Det var inte sådant bonvax som finns i dag!
Det var som äkta smör just uttaget från kylskåpet. Och det skulle gnos in ordentligt i ett tjockt lager. Så hade vi en stång med en led nederst och på den satt en fyrkantig metallklump med
en filt under. Med att svänga denna fram och tillbaka skulle golvet bli som jag tidigare beskrev.
Så kom en fridag. Vi arbetade långa dagar. Första dagen efter fridag var 11 timmar. Man var fri var 3:dje vardag. och var 3:je söndag. Och så kom tredje arbetsdagen. Man var indelade i olika sysslor enligt ens schema. Denna dag hade jag sal ett och hand om toaletter och duschrum.
Jag tog upp patienterna vilka några fick hjälpas att kläs på. Bäddade sängarna. Det var med vita lakan och filtar. Man veck filten ett stycke vid huvudändan, vek lakanet en bra bit över och sen vek man in en bit av lakanet under den vikna filtbiten. Vad det var snyggt!
Det var sex sängar med tre i en rad på två sidor. Där lakanet var vikt skulle det bli som ett rakt streck mellan de tre sängarna. Efter sängbäddningen var det frukost.
När jag kom tillbaka möte översköterskan mig. Såg strängt på mig och undrade om jag aldrig lärt mig bädda en säng riktigt? Jag hade ju legat i det militära så det tyckte jag att det hade gjort. Men Andersson har ju inte vänt madrasserna sa hon! Det fans ett märke på madrasserna och var annan dag skulle det vara uppåt. Jag fick således bädda om sängarna!
Sen gick jag till toaletterna och duschrummet som var helt i vitt kakel på väggarna. Med den respekt jag fått för översköterskan så kan ni tro jag städade. Jag använde en levang och skurade uppåt hela väggarna. Översköterskan hade sagt till mig att jag skulle meddela henne när jag var klar med städningen. Det gjorde jag. Då gick hon och hämtade en stege och tog mig med tillbaka till toaletterna. Det fans ett litet fönster in till toaletterna och duschrum. Där hade hon tittat in genom när jag städade. Uppe i taket gick det rör för vatten. Så tog hon in stegen på toaletten, klev upp på den och drog fingrarna p å rören. Här uppe har Andersson inte städat!
Men patienterna då? Den saken med denna berättelse får ni själv tänka er tills vidare!
Den natten låg jag och funderade på om jag skulle fullfölja mitt första vikariat på två månader. Och för att inte behöva skämmas livet ur mig fortsatte jag vikariatet ut!
Så kom vi till slutet av denna levnadshistoria... Natten till den 24 maj lämnade min far Bengt Andersson oss efter 3 veckors intensiv-vård. Stilla och lugnt utan ångest eller smärtor i sömnen precis som han önskade. Det är med stor so...