Tiden går!

Som jag talat om så fans där en härlig dansbana Kristianstad och dit for jag givetvis och dansade. Flickorna där märkte snart vilken danskavaljer jag var. Det dröjde inte länge innan jag inte behövde bjuda upp vilket på den tiden hörde till killarna att göra.  Men flickorna kom till mig och ville dansa med mig. Jag hade inte hunnit att bli arton år så inget körkort och ingen bil ännu. Så det var till att gå hem när man varit ute och dansat. Men killarna gillade inte utbölingen som kommit till deras dansbana och gjorde sig till för deras flickor. Det fick jag erfara en kväll när jag vandrade hemåt hållande en flicka om livet tätt intill mig. Då hade jag ett helt gäng efter mig som höll på med en massa gliringar, trampade mig på hälarna och knuffade mig i ryggen.

Som jag nämnt låg I 6 inte så långt därifrån. Och rätt som det var så dök det upp ett gäng militärer. Det var Helsingborgare varvid några kände mig och således kom till min hjälp. Det blev rena Tegelbacks slagsmålet. Vem avgick med säger? Ja vem tror ni, det var inga småpojkar som kom till min hjälp! Sen gick jag åter hållande om flickans midja hemåt till min lilla lya.
En natt, man slutade aldrig förrän efter klockan tolv på natten när man hade kvällspasset.
Vägen hem gick genom parken. Rätt som det var fick jag ett slag i nacken och några andra slag här och där på kroppen så jag ramlade i marken. Liggande på marken, med ordentliga smärtor både i nacken och övrigt på kroppen, såg jag ett fem tal killar springa sin väg därifrån. En kille som var rödhårig kände jag igen sen förra slagsmålet från dansstället.
Blåslagen kom jag så hem, men nästa arbetspass började på morgonen, så det var inget annat än ge sig i väg med en värkande kropp. Jag ägde en klocka, en sån där epa-klocka som varken var stöt eller vattensäker med plast istället för glas, Den hade jag köpt fem år tidigare begagnad för fem kronor. Den hade försvunnit vid detta överfall!
Jag tog samma väg till arbetet som jag hade gått hem på natten. Jag gick och tittade ner i marken p.g.a smärta, något jag aldrig annars brukade göra. Tro det om ni vill men rätt som det var får jag se min klocka ligga på marken. Plastglaset låg sidan om och i det visarna. Klockan var våt av dagg. I en paus på arbetet satte jag ihop klockan och den gick fastiskt flera år till! Så kunde alltså tiden gå vidare med den till nästa avsnitt!

Forts. Klicka här!

 

stina

19 juni 2007 15:56

Bästa Smeden...

Har du mjälten kvar?
Sitter dina ben och armar där de ska. Jag bara undrar...
Kram Stina

http://hemmapalandet.blogspot.com

 

Erika

19 juni 2007 20:07

Här fanns mer att läsa om saker du upplevt i dina dagar. Säger som Stina, har du allt på plats, eller finns det något konstgjort i några benparti. Just nu vet jag knappt vad jag pratar om därtill är jag för trött. Hjärnan är i mycket stort viloläge.:)

KrAm

http://ericha.bloggagratis.se

 

skogsfrun

19 juni 2007 22:45

Räligt säger skogsfrun och konstaterar att tiden går men människan stilla står;)
Vilken är din favoritdans?

http://barasaras

 

Smeden Bengt

19 juni 2007 22:57

Stilla vals. Men det är så få som kan dansa det riktigt. Det är en dans med stil och njutning. Men tango och minnnuett kommer därefter, Så slow fox. Men en hambo är inte dumt det heller, för att inte tala om skeve torvals(en dansk dans) Tysk francess är fart fylld och rolig! Räcker svaret?

http://bengtalfred.bloggagratis.se

 

Trolltyget

20 juni 2007 00:40

Du glömmer väl inte jitterbuggen med din dotter... fast det var förr det, mycket förr.

Nu går jag och tar en stilla vals med kudden... ZZZzzzzz

http://mrlns.blogspot.com

 

stina

20 juni 2007 08:30

Järnspikar, Smeden!
Finns det ingen dans där man står still bara?
Kram Stina

http://hemmapalandet.blogspot.com

 

skogsfrun

20 juni 2007 10:47

Skogsfrun skulle gärna tråda en vals med dig;) har en sambo som hellre tar ett fotbad än dansar;)Tango verkar härligt men skulle nog resultera i ryggskott idag, Finsk tango kanske? Hambo har jag alltid gillat och Mazurka. Jadå tack, skogsfrun är nöjd med svaret.

http://barasaras

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så kom vi till slutet av denna levnadshistoria...   Natten till den 24 maj lämnade min far Bengt Andersson oss efter 3 veckors intensiv-vård. Stilla och lugnt utan ångest eller smärtor i sömnen precis som han önskade.     Det är med stor so...

    Är det dags igen med en invasion av Ryssland inom de närmaste seklerna?  Alltså ett tredje världskrig! Ja, jag bara undrar lite när man ser på historien och vad som händer i dag. Historiskt sätt för att då bara nämna Carl den tolfte, N...

    Nu först när jag börjar inlägget får jag tala om att den där gasoldammsugaren givetvis bara går att dammsuga med DEN FÖRSTE APRIL!       Det är så svårt att börja blogga. Vet inte hur jag ska skriva, flödet har liksom försvunnit och ...

  Hej på er alla bloggvänner  som kan finnas kvar. Mitt bloggande tog plötsligt slut. Ja det gick faktiskt inte att blogga utan datorn som pajade. Sen har det varit det än det ena och än det andra som hindrat att vara inne på bloggen. Nu ...

    Önskar er ett gott slut på detta förflutna år!   Så Välkommen till år 2016 med hopp att det blir ett riktigt härligt år!   Vi hörs och ses igen sen på det nya år med nya upplevelser!    Stor nyårskram till er mina vänner! ...