I går var det skoj riktigt som ni ser här ovan!

Undrar om det är bara jag som har så------------ 

väldigt mycket orealistisk fantasi med konstiga tankar och vakendrömmar.
Drömmar långt från verkligheten och helt ouppnåeliga mer än i fantasin.
Kan ligga och drömma länge innan jag somnar som om att jag räddar människor i nöd.
Då själv utsätter mig för livsfaror som jag aldrig skulle kunna klara av i verkligheten.
Drömmar om att bli berömd och känd för goda gärningar och mod.
Drömmer ouppnåeliga kärleksdrömmar som är vackrare och finare än den ljuvligaste saga.
Drömmer och fantiserar om sånt som inte passar sig att tala om här och får då vara helt hemligt eller osagt.
Drömmer om vilka tal och föredrag jag håller för jättestora publiker. Om jag hade orkat att stiga upp och skriva ner de föredragen. Vilken tankesmedja det då skulle kunna bli här!
Ska berätta hur tokigt jag kan ligga och fantisera som för bara ett par nätter sen.
Låg och såg framför mig hur alla mina bloggvänner efter blivit bjudna till mitt
Hökåsen hade fest och trevligt där jag fick vara en charmant värd. Hur jag var tvungen att även bädda med madrasser på golvet p.g av brist på tillräckligt med sängar.
En annan fantasi jag hade är att jag hyrt ett litet hotell och alla mina flickäventyr var bjudna
på en riktig brakfest. Fick samtala med dem om hur livet varit för dem tills i dag.
Ja många sådana tokiga drömmar av allahanda slag kan komma upp i mitt huvud.
Jag tror inte att jag är något unikum helt i detta hänseende. Men andra har kanske helt andra
drömmar och kanske lite mer realistiska.
Har ni också lite konstiga dagdrömmar och vågar tala om dem?
Jag har nu talat om hur jag kan drömma och hoppas ni inte betraktar mig som helt tokig!
Nu har jag smidet avslöjande av en del rörande mina innersta och personliga hemligheter för er!  Hoppas jag inte smitt något man får ångra och blir till åtlöje.
I morgon tänkte jag försöka smida ett stycke av min levnadshistoria. Vi får se!
Ha det bra så här första dagen på veckan!

Lovade ju att i helgen tala om vem är jag på fotografierna.

 

 Alltså: Översta kortet sitter jag som nr 2 från höger 2:dra raden

och visar knäna.

I skolsalen sitter jag längst fram till höger.

Ser jag inte snäll ut? Men som dom säger skenet…….eller man ska inte döma…….

 

Har delat upp mina smiden i kategorier. Finns olika perioder i min levnadshistoria om något speciellt är av intresse.

Se kategorier till höger!

Ha nu en riktig skön och trivsam helg!

Nu är det fredag och smedjan är stängd över helgen. Men jag gör ett litet besök där och talar om vem jag är på korten! 

Tar en liten paus i levnadshistoria. Saknar rätta inspirationen för det just nu.

Jag har nu kategoriserat olika levnadshistorier om det finns intresse så länge.

 Men detta smide bjuder jag på i dag för helgen om ni kan låta bli att tänka på grisar:

Det var en gumma som bodde lite avsides. När hon skulle till byn måste hon gå över ån på en gammal skranglig bro. En dag när hon varit i byn och var på väg hem hade det börjat och blåsa rent förskräckligt. Den gamla bron skakade och knarrade när hon skulle gå över den till hemmet. Hon var lite så där om att tro på honom där ovan. Men nu var hon rädd att bron inte skulle hålla för henne. Så nu var det nog bäst att be Honom om lite hjälp:” Snälla Gud hjälp mig över bron!” Så började hon att gå. När hon kommit till hälften på bron då var hon ju redan över och sa morskt: ”Ha, jag hade säkert klarat mig utan din hjälp!” Men se då brast bron och hon damp i åa.

 ” OOOH  snälle Gud, snälle Jesus hjälp mig över till land!”  Ropade hon förtvivlat. Hon kom över till den höga åkanten och fick tag i en kraftig gren som hängde ner.
Hon hade blivit räddad! Åter lika kask: ”Hä,hä jag hade säkert klarat  det utan er hjälp!”
Men då brast grenen och i ån hon damp ner igen, medan hon ropar allt vad hon kunde: ” Åj, jåj jåj, ni tål väl skoj, ni tål väl skoj!”
  
Vad säger då sens moralen om denna lilla historia?
Kanske detta: Man ska inte ropa hej för än man är över bäcken!

Ha en underbar och upplevelserik helg med mycket nöje och fria från krämpor
önskas er alla från smeden!

 Sen jag fick detta av Trolltyget Mrln kan hon bara tänka på grisar!

Så akta er så det inte drabbar er också!

Visste du att...

Om du skriker i 8 år, 7 månader och 6 dagar har du producerat tillräcklig energi för att värma en kopp kaffe? (Är knappast värt det...)

Om du fjärtar oavbrutet i 6 år och 9 månader kommer du att producera tillräckligt med gas till en atombomb? (Nu börjar det likna något!)

Hjärtat producerar så pass stort tryck när det pumpar blod runt i kroppen att det kan spruta 914,40 cm? (Oh My God!)

En gris orgasm varar i 30 minuter? (I mitt nästa liv vill jag vara en gris!!)

En kackerlacka kan leva i 9 dagar utan huvud innan den dör? (Ohyggligt! Jag har fortfarande inte kommit över det där med grisen...)

Om du bankar ditt huvud in i väggen gör du av med 150 kalorier i timman? (Prova inte detta där hemma. Men kanske på arbetet...)

Hannen hos vandrande pinnar kan inte para sig när dennes huvud är fast vid kroppen. Honan tar initiativet till sex genom att slita loss hannens huvud? ('Älskling, jag är hemma! Vad f...?!')

En loppa kan hoppa 350 gånger så långt som sin kroppslängd? Det motsvarar att en människa hoppar längden av en fotbollsplan. (30 minuter...Lyckliga gris.. Kan du föreställa dig detta ??)

Havskatten har över 27000 smaklökar? (Vad kan vara så välsmakande på botten av havet?)

Några lejon parar sig över 50 gånger om dagen? (Jag vill fortfarande vara en gris i mitt nästa liv - kvalitet framför kvantitet!)

Fjärilar smakar med fötterna? (Någonting jag alltid har önskat att veta!)

Den starkaste muskeln i kroppen är tungan? (Hmm...)

Högerhänta människor lever i genomsnitt 9 år längre än vänsterhänta? (!)

Elefanter är de enda djur som inte kan hoppa? (OK, det är nog bra......)

En katts urin lyser under svart ljus? (Kan undra vem som har betalt för att ta reda på det ?)

En struts öga är större än dennes hjärna? (Jag känner människor med samma problem...)

Sjöstjärnor har ingen hjärna? (Sådana människor känner jag också!)

Isbjörnar är vänsterhänta? (Om dom byter, kommer de att leva längre!)

Människor och delfiner är de enda arter som har sex för lustens skull? (Men grisen då??)

Nu när du har flinat minst en gång, är det din tur att sprida dumheterna och skicka dem till någon du tycker skulle kunna behöva ett flin...(Kanske till och med ett gott skratt....)

Ha en jättebra dag!
Ett gott skratt förlänger livet!

 Detta inslag råkade jag ta bort så alla kommentare är då borta!

Denna historia börjar med: Ett gossebarn föds! Klick här!

Kyssa klockan, marsipan och änglamat! Europa stod i brand, Danmark var ockuperat. Lamporna man tidigare kunde se glima på andra sidan sundet lyste inte mer. Det var inte bara min far som var en ledande motståndsman mot Nassisterna. Det var hela vår släkt både på fars och mors sida. Då min fars ena syster bodde iKöpenhamn var det till att nattetid förenat med livsfara ta sig över till Danmark med behövande material samtidigt hämta flyktingar tillbaka.Själv fick jag som fem sexåring hjälpa till med vad jag kunde. Vi hade en gammal tryckpress.Den bestod av en vals som gick över en stor rund skiva som man målade på färg på. Sen gick valsen över en form som där satts typer i och bildade den skrift som skulle ges ut.Så med ett stort handtag pressade man ner en platta mot ramen och ett däri ett blad.Denna tryckpress var en av mina uppgifter att sköta. Givetvis viste jag redan i den åldern vad det var frågan om. Jag lyssnade på mötena som hölls. Jag lyssnade på nyheterna. Jag ställde frågor!En annan uppgift var att hjälpa till att sprida de propagandablad jag stått och tryckt.Detta ibland medan strålkastarna svepte kors och tvärs över himlen sökande efter främmande flygplan som kommit in över Sverige. Eller när sirenerna ljöd från hustaken över hela Helsingborg.Det hände också att det var plan som blev nerskjutna. Ett engelskt plan störtade, utanför på fältet när vi var och hälsade på svinuppfödaren, efter att ha blivit nerskjuten av luftvärnet.Propagandabladen som spres fick min far sitta i fängelse för en hel månad. Polisen hade ett ständigt öga på oss vad vi hittade på. Så det gälle att på alla sätt lura nassepoliserna!En mycket äldre kusin var journalist och blev tagen som spion i Tyskland (vilket han väl också var, men ej bevisat). Han fick en dödsdom, men innan den blev verkställd hade han turen at bli befriad av jänkarna. De bilar som hade tillstånd att andvändas drevs med gengas. Det var en sorts kamin som sattes på bilen eller rullade på ett hjul efter fordonet.  I den eldades så med träkol och träbricketer. Den gas som då blev drev så motorn istället för bensin. Men det var en mycket giftig gas. Det var många som fick denna gas i sig och dog.Det var ont om allt så det fanns nästan ingenting som inte var ransonerat. Man fick tilldelat sig ett kort med kuponger. Det var ett häfte för smör, ett för kött, ett för skor ett för kaffe o.s.v När man handlade fick man ta av den mängd kuponger som gick åt för den mängd man köpte till affären. Far bytte cigarettkuponger mot kaffekuponger eftersom han snusade som då inte tog lika mycket kuponger.Kaffe var det sista som blev kupongfritt efter kriget. Man kunde köpa ett kaffesurrogat, tror det var gjort på rostat, malt vete som man blanda upp kaffet med.Då jag är född i februari blev det både julgransplundring och födelsekalas samtidigt.Granen stod grön och grann till dess eftersom den stod mot den kalla ytterstenmurenoch det för övrigt var sparsamt med värme i lägenheten. Julgranarna hade levande ljus som orsakade många förstörda utbrända hem. Men i vår julgran fans elektriska ljus. Far hade gjort en slinga på 24 ljus av vaxat papper och ficklampslampor. Oj vilken fin gran som barnensögon glänste på när de såg på den.Födelsedagskalaset och julgransplundringen var väldigt populär hos mina lekkamrater och kusiner. Det plundrades äpplen, sockerkaksringar och mycket annat från granen.Det blev dans kring granen och olika lekar. En lek tyckte jag speciellt om. Den där man skulle kyssa klockan. Far stod och svängde klockan som en pendel. Så satt det en flicka och en pojke mitt emot varandra som då skulle försöka kyssa klockan. Resten får ni tänka er in i själva!Men det bjöds på godis också. Mor gjorde marsipan på kokt potatis och lite malda hasselnötter och strösocker. Den gick åt som smält smör i solen! Det var chokladkakor och knäck gjort på ögonkakao.Vilken tårta sen då! Den var mumsmums må ni tro. Den var gjord på skorpor doppade i mjölk som lades i lager med hemmasyltade lingon emellan och så överst vispad grädde. Denna tårta kallades för ”Änglamat”!  Till den bjöds på hemmagjord jordgubbs/rabarbersaft.

Fortsättning: Nu börjar ett nytt kapitell.

Bilden tagen år 2005. Utklippt från körkortet!

Ni kan om ni vill få tävla om vem som kan säga vem som är jag på bilderna!

Så börjar skolan och det riktiga allvaret!

Året innan jag skulle som sjuåring börja skolan fick jag gå i kindergarten som låg på söder
två kilometers väg hemifrån. Som tur var kunde jag ju cykla så det blev ju inte så långt dit.
Kindergarten (tyska) var en barnträdgård där föräldrar kunde få lämna sina barn som fyllt sex år några timmar. Där kunde man få rita och måla och andra aktiviteter. Där fanns leksaker
och bilderböcker m.m att roa sig med. All aktivitet blev övervakat av kindergartsfröknar.
Min bror hade börjat skolan åtta år före mig så när jag så började i första klass hade han redan gått ut sina åtta år med underkända betyg.
Vad roligt det var att börja i skolan. Vad jag skulle få lära mig mycket. Läsa böcker, skriva, räkna svåra tal, lära mig allt. Jag ville gå i skola hela mitt liv. Jo skolning fick jag allt! Men det var allt en annan sorts skolning jag fick. Det tog inte så värst lång tid förrän jag fick känna av det och kom till att hata skolan.
De två första åren hade man en kvinnlig lärarinna. I tredje fick man en manlig lärare. Då började de verkliga skolproblemen.
Att ha hemmasydda kläder var inte fint. Men mor hade inte råd till annat och hon var en en duktig sömmerska så det var verkligen fina kläder jag hade. Men det syntes det inte var köpta kläder.Hemsytt var för dräggen och inte fint på den tiden. För det blev jag mobbad i skolan och fick till början stryk. Det var ingen nytta att komma hem och tala om det. Mina föräldrar var det ingen lärare som skulle lyssna på.
Det hände en gång och den oförskämdhet som mina föräldrar bemötes med var sådant att hade min mor inte kunnat lugnat ner min far skulle det fått allvarliga konsekvenser och far fått skaka galler.
Nej det ända som var till nytta var att kunna ta för sig. Det lärde jag mig också och det fort.
Mobbningen fortsatte men stryk fick mobbarna tillbaka. Men sen var gång detta skedde
var det att ställa sig framåtböjd vid bänken och låta en meters (exakt) rotting valsa i baken på mig! Eller så var det rejäla örfilar av en stor och grov näve. En annan misshandel som också skedde var om man inte hade satt ut komma eller punkt där det skulle vara. Det var en riktig näsknäppa upp i ens lilla näsborre. Alltså där läraren långfinger drogs från tummen med fart upp i min näsa för var komma och punkt som var fel. Det slutade inte en om det började blöda. Den dag som i dag är har jag ett helsike för att sätta dessa tecken där de ska vara.
Lika dant är det med stavningen för varje stavfel lyftes man upp från bänken i håret som sitter framför öronen. Men detta hade den nytta med sig att man vande sig med misshandeln och blev ganska oöm och inte känslig för smärta. På det viset fick jag fördel att kunna försvara mig mot de jag kom i bråk med. Om de slog flera slag som inte gjorde någon nytta räckte det med att jag slog ett för att slagsmålet skulle vara över.

På den tiden var det en hederssak att aldrig slå på någon som låg ner!

Forts. Klicka här!

 Min far som tyngdlyftare!

Svinabläror!

Vist var det hårda tider, man var tvungen att göra nytta och hjälpa till hemma. Jag fick allt släppa  mors kjol redan som mycket liten. Att inte ha något att göra och leka med var ingen ide att klaga över och tro man skulle bli serverad dylikt. Nej gällde att nästan av ingenting låta fantasin få gro.
 Det dög heller inte och komma hem och lipa om man fått stryk av någon. Det gjorde man bara en gång då svaret var: Antingen att då har du väl varit dum och förtjänat det eller du får väl se till att ge igen. Trots all ömhet och omtanke som gavs så skulle det bli karl av en och tränas för det liv som väntades en fattig socialistisk snorunge.
Trotts alla bestyr man var tvungen att göra så hann man med så mycket annat på den tiden.
Man skulle hinna med att slås med sina hemma gjorda träsvärd och påkar mot fienden på Parkgatan eller Stattena busarna. Det var på blodigt allvar och hade man förlorat en strid så var det bara att komma igen och se till att vinna nästa gång. Att gråta över en bula i huvudet
eller blödande sår gick inte ann. Nej det var något man stolt visade upp och skrattade åt.
Efter att sett spelhallen i Folkespark skulle jag ju göra en egen spelhall. Det var att gå till stans stora soptipp och få tag i en gammal slängd barnvagn. Av den gjorde jag då en lång vagn av bräder.  Gjorde en ställning med en skylt där det stod Bengts tivoli. Skylten hade jag fått hjälp med då jag inte lärt mig skriva. Av min bror som var åtta år äldre än jag, hade jag fått ett luftgevär i julklapp. Det bjöds således på prickskjutning. Av en gammal trasig väckarklocka som fick ett helt dygn på två minuter satte jag under en rund skiva som det var målad i olika färger som visaren kunde stanna på. Det fans ett kulbräde att spela på.

 Där hängdes ballonger som var gjorda av svinabläror (urinblåsor) som jag fått av svinuppfödaren.
 Nu mins jag inte vad jag mer hade på vagnen. Denna vagn drog jag så runt med. Det kostade en femöring att få spela. Vinsterna var i vissa fall gamla leksaker varav en del var trasiga. I vissa fall knyckta äpplen och päron.
Jodå det fans de som spelade på detta tivoli men inte blev det någon stor ekonomisk förtjänst utan det var väl mest nöjet att vara tivoliägare.
Så hade vi en kolonilott också där hushållskassan kunde drygas ut med egna grönsaker.
Köttransonen drygades ut med kaninaveln min far bedrev på denna koloni. Vi hade även fyra stycken hönor där.  Äggen som de värpte lades i en stor tunna i matkällaren som blev konserverade med vatten och kalk och något annat jag inte vet vad det var. Men fy tusan när jag var tvungen att gå och hämta ägg från tunnan. Ni skulle bara veta hur äckligt förutom kalt att köra ner armarna i tunnan för att ta upp ägg!
Det var mycket bus också. Man lade ut en plånbok fäst i ett snöre och lade sig bakom en buske. När någon kom och skulle ta plånboken, precis när de skulle ta den försvann plånboken in i busken. Man ”hartsade”  också så det spökade hos gamla ensamma tanter.
Man fäste en knappnål i fönsterkittet som var fäst i en stark sytråd, tråden gick längre bort där man inte syntes. Där drog man med en fiolharts fram och tillbaka på tråden. Därmed uppstod innanför fönstret ett spökligt gnisslande. Eller så hade man ett flaskkork packning (Ett runt gummi med hål i). I hålet satte man en skruv från vilket man drog ett snöre med knutor i änden. Så sög man fast packningen med skruven i på fönsterrutan. Drog på knutorna så smattrade det på rutan. Det var många andra hyss man hittade på,
Eftersom jag redan kunde simma så var sommarnöjet mycket bestående att åka till kallbadhuset. Ett badhus som låg långt ut i djupa vattnet dit det gick en lång brygga till från stranden. Redan då blev Johnny Weissmuller som Tarzan min idol och den enda filmidol jag haft. När jag hoppade i vattnet och simmade var jag Tarzan . När jag var i skogen och hängde i träden var jag Tarzan. När jag lekte med mina djurvänner så var jag Tarzan.
Att åka skridsko lärde man sig tidigt. Men det var inte skridskor med snörkängor. Vist fans det sådana. Men de var mycket dyra. Nej det fick bli ett par begagnade. Sådana där som hade en vacker svängd spiral framtill.
I december månad var det dans kring julgranen som var rest på Sundstorget där den vackra Saluhallen låg som senare har blivit riven för parkeringsplatser.

Dansen anordnades av stadens socialkontor. När dansen var slut fick man med en lapp i handen ställa sig i kön
för att hämta sin godispåse.

En påse som bestod av ett äpple, en sur apelsin. Sur ja.  Sura det var de få apelsiner som gick att få. De var nästan som citroner och måste doppas i socker för att kunna ätas!  Det fanns två kola en klubba fem hasselnötter. För denna påse hade min mor måst förnedra sig att gå till socialkontoret och få ut biljetten som jag fick lämna när påsen hämtades.
En Jul fick jag ett par skidor till julklapp. Alltså något som var mer ett par tunna bräder lite böjda framtill. Vallning bestod i att man smälte på stearin och strök ut med ett strykjärn som värmts på kaminen. Så ställde man sig på skidorna och gav sig i väg till Slottshagens skid och kälkbacke som låg en bit hemifrån.  Framme i backen var jag så trött att det var omöjligt att kunna klara av att åka på skidorna. Tröttheten hade orsakats av att jag fått stanna jämt och ständigt fått ta av mig skidorna och ta bort det tjocka lager snö som fastnat under skidorna. Nej skidor var inget för Bengt.

 Det var först som väldigt vuxen när jag kom till Tännes skidor blev något som var härligt och roligt. Längdåkning går fortfarande dåligt den dag som i dag är. När det går neråt och svänger så hamnar jag mestadels på baken i snödrivan. Då går det mycket bättre i slalombacken.
Det var en enda  dag på de brädlapparna som därefter ställdes undan tills den  dag det blev till värme i spisen!

Fortsättning: Gränsen Stängd.