Direktlänk till inlägg 7 november 2007
Bild: Varbergs fästning och kallbadhuset.
En efter en försvinner.
Så var det att cykla vidare. Men vi skulle så klart bada innan vi cyklade vidare.
Tolle sa att han ville absolut inte följa med och bada. Han sa han mådde illa och hade ont i magen. Så han slapp. När vi så kom upp till tältet var både Tolle och hans packningar borta. Han hade vänt hemåt själv.
Vi andra cyklade vidare och kom så till Falkenberg. Vi letade upp Skrea strand där vi fann en underbar tältplats. I Falkenberg gick vi och tittad på den vackra parken där vi också kunde vandra längs ån Ätran som runnit igenom sjön Åsunden och Ulricehamn.
En dag när vi gick längs den långa stranden vid Skrea så hade Jycke glömt något han ville ha med. Så han sprang tillbaka till tältet. Vi andra gick sakta för att han skulle hinna ikapp oss igen. Men väldigt vad han dröjde och dröjde. Nåväl han var väl trött och hade lagt sig i tältet
och väntade på att vi skulle komma tillbaka. Så vi fortsatte vår vandring.
Så kom vi tillbaka till tältet. Där var ingen Jycke. Hans packning var också borta. Jo minsann han hade stuckit i väg hem han också! Efter ett par nätter så cyklar vi bara tre stycken vidare mot Varberg där viskan flyter ut och som går igen mitt i Borås.
Det var inte stort mer än tre mil till Varberg där vi slog upp tältet vid Apelviken där det nu finns en jättestor kampinglats. Därifrån tog vi en gångväg på några kilometer längs havet fram till Varbergs fästning. Som är en stor, hög, ståtlig och intressant borg. Detta är staden där de tillverkar cykeln av märket Monark. I Varberg finns också ett gammalt vackert kallbadhus för damer på en sida och herrar på andra. Värt att än i våra dagar att gå och bada i!
Nu hade vi tillryggalagt en sträcka på sådär en 15, 17 mil och var kvar ungefär en 6 till 8 mil till Göteborg. Det var väl kvar en 4 mil till sista staden före Göteborg som heter Kungsbacka.
Men Pelle och Sune ville nu inte cykla längre. Vi stannade ett par nätter till i Varberg. Sen bar de åter hemåt till Helsingborg. Jag hade ingen lust att cykla vidare själv. Vilket jag hemkommen ångrade att jag inte hade gjort. Jag hade ingen lust at avbryta campingen så jag fick dem till att gå med på att när vi kommit hem till Helsingborg skulle vi sen cykla till Trelleborg. Vi gjorde bara ett uppehåll på sydsidan av Halmstad en natt.
När vi kom fram till Hallandsåsen hade Sune och Pelle Snackat sig samman att färden skulle gå till Pelles moster i Västra Karup vid Båstad. Men det gick jag inte med på utan de fick själva cykla dit medan jag cyklade hem.
Hemma i Helsingborg får jag Jycken till att följa med till Trelleborg efter några dagar.
Det tog inte ens en hel dag att cykla de tio milen det var till Trelleborg. En stad jag var väl förtrogen med.
Där vi får njuta av min farmors gästfrihet och de underbara vita stränderna och härliga badvattnet.
Fortsättning till det stora äventyret: Klicka här!
Så kom vi till slutet av denna levnadshistoria... Natten till den 24 maj lämnade min far Bengt Andersson oss efter 3 veckors intensiv-vård. Stilla och lugnt utan ångest eller smärtor i sömnen precis som han önskade. Det är med stor so...