Bengt-Alfreds Tankesmedja

Alla inlägg under augusti 2015

Av Bengt - 31 augusti 2015 13:05

 

 

I går, söndag var jag på ett dop. Det var ett litet försenat dop.

Det var dop för min hedangångna sambos barnbarn,

En liten flicka!

 

 

I allt det vackra och stämningsfulla kom det lite grus tyvärr. För det gjorde ont

I hjärtat på mig  att farmor inte fick vara med.

 

Annars var det väldigt fint. Det var i en katolsk kyrka med katolsk mässa.

I katolska kyrkor är det så fullt att alla inte får plats inne i kyrkorna. Det får hållas

mer en gudstjänst på söndagarna

I Polen har de högtalare utanför kyrkorna då där är fullt av folk som inte får plats inne i kyrkan.                        

   

 

Får säga att det var mer stämningsfullt än i våra protestantiska kyrkor som har blivit allt för modern med USA sånger och musik..

Vackra mjuka psalmer och sånger. Det fans psalmer man fick lära sig i skolan en gång.

 


Det var även en solist som sjöng. Vilken röst och toner, det var som om en lärka

sjöng i skyn. Hennes röst fyllde hela kyrkan ända upp i kyrktoppen och detta utan någon  mick och förstärkare,

Ja det var så vackert så jag kunde inte låta bli att tacka henne personligen, vilket hon uppskattade mycket och vi fick en liten pratstnd,

Visar här lite mer bilder  av kyrkan och dopet!

 

       

 


Ny vecka som jag önskar er allt gott med!

 

Av Bengt - 28 augusti 2015 11:26

   


För tjugo år sen fick jag och min nu saknade sambo överta en hund då mamman till en nyfödd baby var rädd att hunden skulle bita babyn.

Det var en Stafford närmare ett år gammal. Hon hade fått namnet Tekilla.

Ja det var en omöjlig och svår hund. Argsint till tusen och fick hon chansen flög hon på andra hundar och bet. Annars var hon snäll mot människor.


Det tog mig tre månader att ändra hennes beteende. Men sen blev hon den snällaste hund man kan tänka sig. Inte ens katter eller andra djur visade hon aggressivitet mot.

Någon större disciplindressyr ägnade jag mig inte åt med henne. Hon fick lära sig gå fot, komma på orden ”hit, sitt och plats”. Det gick hur lätt som helst det var nästan som om hon redan viste hur hon skulle bete sig i det hänseendena

.

När vi fick henne var hon rädd för vatten för hon kunde inte simma. Något jag fick lära henne. Men när hon väl kunde det så var det roligt för henne att simma ut efter pinnen.

Barn vid skolan tyckte mycket om henne som ibland fick kasta pinnen, De kallade henne för hunden med pinnen för den hade hon alltid med sig.

                                                          

Hon fick ett eget pass med foto och allt. Det har jag fortfarande kvar liksom stamtavlan.

En lek var att jag sprang och gömde mig någonstans och hon fick leta upp mig.

Annars var hon väldigt lätt att rasta. Det var bara att gå upp på någon höjd och kasta pinnen som

 hon  då fort sprang efter och kvickt kom tillbaka med.

Här Tekillas kulle foton tagit från balkongen.        


 Eller så stod min kära sambo i ena ändan av ett stort fällt och jag i andra varmed hon fick springa fram och tillbaka mellan oss.


På Hökåsen när Tekilla tyckte jag hade sovit allt för länge satte hon sig nedanför fönstret och skällde för att jag skulle komma ut och kasta pinnen.

Annars så var det en mycket tyst hund som inte skällde trots jag önskade det ibland. Som ibland när vi var ute med husvagnen eller husbilen.


På kvällen när jag la mig la hon sig alltid sidan om mig vid sängen. Först när jag somnat gick hon till sin egen plats och kröp under den filt hon hade.

                                                       


Om djur kan känna kärlek så älskade Tekilla verkligen mig. Jo då, hon var mycket glad och kärleksfull mot min sambo också som också kom att sakna Tekilla mycket.

                                                                                       

Tekilla blev över sexton år. Det var sista en och halv månaden hon inte orkade springa efter pinnen.

Hon blev gul i ögonen och började kräkas. Då fick veterinären ge henne en spruta så hon lugnt fick somna in för gott.



Hänvisar till mina barnberättelser om ni vill läsa om andra djurvänner jag haft! 


Ja nu denna vecka också slut varmed jag får önska er ett härligt  veckoslut!

Av Bengt - 24 augusti 2015 16:23

     


Först får jag här svara kommentarerna i ”Min katt Mia”!

Så långa kommentarer och så mycket kunnande har jag inte tidigare någon gång fått.

Ja man lär så länge man lever och genom de kommentarerna har jag fått nya kunskaper i mitt långa liv. Så vist är det bra att ha bloggvänner i det hänseendet. Jag tackar så mycket till er alla för era kommentarer!


Så till mitt övriga inlägg.

Jag har verkligen tagit vara på dessa varma och härliga sensommardagar. Mellan 27 och 30 grader varmt med en sval sommarvind framemot kvällen som också hållit en hög temperatur,


Tagit vara på dem på så sätt att få vara vid stranden i Vårby. Ca 7 km hemifrån.

Där jag har fått simma i Mälarens bräckta vatten.


Första dagen jade jag inte tagit något med mig att äta för de har mat i kiosken. Men den var stängd för säsongen.

Men jag blev bekant med ett par Skåningar som grillade så jag blev bjuden på både mat och dryck!

Något mer har jag inte att säga mer än att jag haft det riktigt skönt och får ha det i minne nu när det sägs är slut på denna sensommar



Var så goda här kommer lite bilder från detta badställe som jag passade på att ta innan det blev allt för mycket folk.


               


Ha det bra och passa på och njut innan regnet kommer!

Av Bengt - 19 augusti 2015 14:12

 


Det var en katt som just hade blivit överkörd av en bil och dött men hon hade strax innan fött killingar.

Då tog jag hand om en av dem som annars skulle avlivas.

Den var så liten att jag fick mata den med nappflaska.

Jag gav den namnet Mia och snart hade hon vuxit till sig.


Mia gav mig ett underbart trevligt sällskap på Hökåsen och den jag senare levde med. Men just när jag tog denna killing levde jag ensam på Hökåsen en tid.

Mia var en mycket sällskaplig katt och hon uppförde sig mer som en hund i lekar m.m än en katt.

Men det hon visade sig vara en riktig katt med var att hon var en väldigt duktig musfångare och kom stolt och visade upp dem för mig.   

                                   


Hökåsen hade ju flera våningar och mestadels satt vi på övervåningen i den ändan som var längst bort från trappan ner.

Därifrån kastade jag en liten boll som alltid rullade ner för trappan. Mia kutade efter bollen och kom gång på gång tillbaka med bollen och ville jag skulle kasta den igen.


Vi brukade gå genom skogen på stigar och riktigt gamla vägar bort till affären i Dannike. Tillbaka hem gick vi på stora landsvägen. Det var en runda på en och halv mil. Men stora vägen var sträckan bara en halv mil.

På stora vägen följde den mig som en hund som går fot men i skogen hoppade den runt medan den då och då jamade så jag fick höra att hon var i närheten


Att Mia var en äkta bondkatt viste jag inte. Detta fick jag reda på senare när en av hennes killingar som vi gett bort fick första pris på utställning!


Nästa smide om mina djurvänner blir om min kära hund Tekilla!


 Ha det bra och kram på er!





Av Bengt - 17 augusti 2015 11:32

 


I fredags satt jag och solade på Albys torg efter att ha handlat lite. Gångväg ca. 700  meter från min bostad genom parken och den stora lekplatsen  

Fick se en handikappad inte kunde parkera då handikappsplatsen var upptagen av en icke handikappad utan fick köra därifrån då han inte fann någon annan plats

Där finns två sådana platser med två timmars parkering.

Då for något i mig i mitt sinne.                                          


Det här var inte alls bra och då fick jag för mig bli en sådan där gammal gubbstrutt som lägger sig i och bara djävlas med folk.

 Men det händer allt för ofta att handikappsparkeringarna är upptagna av icke handikappade som tydligen bara har handikappet i huvudet.


Alltså beslöt jag mig för att jäklas med dem som olovligt tänkte och försökte parkera på de handikappsplatser som finns där.

Under de två timmar jag var där hindrade jag och sa till 15 förare att inte får parkera där och upplyste dem om att platsen var till för handikappade.

                                                             


Det var ljushudade, mörkhudade, kvinnor, män, yngre, medelålder och äldre.

Mest reagerade jag mot dem som hade barn med sig i sina bilar och därmed lär dem hur man beter sig mot andra människor.


Vad jag fick höra från de flesta lämpar sig inte att nerteckna i min blogg men jag blev faktiskt också mordhotad och jag skulle passa mig noga en mörk kväll! Jo, det fanns en och annan som bad om ursäkt.

Det finns många trevliga ordentliga människor som tycker att jag inte ska lägga mig i utan låta det vara. Det får vara deras åsikt men jag säger så här:


Ska man låta sådana människor göra och husera som de vill?


Det är trotts allt människor som gör detta som är egoister utan tanke att ta hänsyn till andra människor och struntar i handikappade och sjuka människors situation. ”Här kommer jag. Jag ska fram i vilket fall som helst  hur och vad och vem det än är som drabbas!” 


Ny vecka och det vackra vädret ska stå sig, så bara njut! Kramar från mig!


Av Bengt - 13 augusti 2015 19:55


Klicka här så får du det från början!


Det blev skilsmässa och eftersom vi hade barn blev socialen inkopplad.

Kan ni tänka er vad det står i deras handlingar efter att de skällt ut mig vilken dålig människa jag var med en massa anklagelser mot mig. Jo där står bland annat så här:. Bengt Anderson har sjukliga fantasier om att kunna utbilda sig som sjuksköterska eller kurator.


På den tiden var det helt omöjligt att en man skulle kunna få vårdnaden om barn. Men det var ju frågan om umgängesrätt och vilket underhållsbidrag jag skulle bli skyldig till. Så det blev en rättegång angående det.


Vi hade ju skaffat oss var sin advokat. Vad det gällde min advokat så skaffade jag fram ett GRåTT papper och skev till min advokat följande: ” Eftersom min f.d fru med er nu har fått två advokater istället, så därför får jag härmed avsäga mig min hjälp av Er!” Någon förklaring till detta är väl fullständigt onödigt då var och en förstår hur det låg till.

Alltså förde jag min egen talan i rätten. Min f.d fru ville inte och begärde att jag inte skulle få någon umgängesrätt alls. Hade jag inte fört min talan själv istället för att anlita en advokat som skulle fört min talan så hade det blivit så som hon ville.


Nu utfall domen så att jag skulle få ha barnen två dagar i månaden. Två veckor på sommaren och en vecka till jul. Blev dömd till underhållsbidrag som jag noggrant hela tiden betalt fastän jag också under den tiden höll på att utbildade mig på folkhögskola och sen till leg. sjuksköterska.


Efter att nin f.d fru begärt skilsmässa visade hon i allt ett oerhört hat mot mig. Men det var en som sa till mig att det hatet var ett kärlekshat. Ja inte vet jag?


Det största minne jag har efter skilsmässan av mitt utnyttjande å umgängesrätten.  Det var när jag första gången utnyttjade den.

Jag var då hemma hos mina föräldrar. Pojken var helt tyst och bara tittar, ja stirrar på mig. Så jag undrar varför och vad det var för fel.

Rätt som det var så kom det från honom:” Far!” Jagfrågar ” ja vad är det” Så kom det från honom igen. ”Far och så ett långt uppehåll. Far du är ju inte stygg!”


Min f.d fru ville ju inte att jag skulle kunna utnyttja min umgängesrätt och lyckade väldigt bra på alla olika sätt hindra mig från att kunna utnyttja den. Det blev inte mycket umgänge med mina barn.

Först när de blev vuxna blev det en bra kontakt med min dotter. Pojken blev det sämre med.

Det var många tårar som föll på min kind under den tiden i förtvivlan att inte kunna få umgås med mina barn. Hade det  varit möjligt att spara tårarna så kunde det ju blivit en badpool till barnbarnen.


Jag kan i detta sammanhang inte låta bli att tänka på hur jag med andra förhållanden i mitt liv kunnat umgås och firat jul m.m ihop med deras före detta.


Hur gick det då med min före detta fru och mor till mina barn?


Jo hon gifte sig med en som var glad i alkoholen och en riktig knöl till karl! Men hon tyckte väl det var bättre än en som var för ung och inte mogen tillräckligt men som så småningom ändå mognade! 


Nu blir det helg igen och solen ska skina på er som är er väl unnat!

Av Bengt - 11 augusti 2015 15:54


Ni undrar kanske varför jag inte smidet om mitt liv den tid jag var gift och fick barn.

Jag har velat skriva om det då det tillhör min levnadshistoria. Men det är svårt! Då för det första vill jag ta hänsyn till min dotter då det blir en offentlig handling när det skrivs i en blogg. För det andra är jag en person som inte vill kasta skit på en person jag haft en intim nära kontakt med.

Därför blir det mycket som i den berättelsen som för alltid blir fördolt!


Men här ska jag försöka göra ett smide om den perioden i mitt liv ändå. Men ett smide utan bilder!


 Jag hade varit och hälsat på mina föräldrar i Helsingborg och var på väg till mitt arbete i Landskrona

där jag arbetade som kock på hotell Öresund.

Vid Glumslöv halvägs till landskrona står en flicka med punktering på sin cykel. Hon var Danska och skulle hem med färjan från Landskrona till Köpenhamn.

Klart jag hjälpte henne till färjan. Jag tyckte hon var väldigt rar och trevlig dessutom väldigt snygg.


Vi kom överens om att jag skulle hälsa på henne i Köpenhamn. Vilket jag gjorde där hon arbetade som hembiträde, klädd i blå klänning med vitt förkläde hos en rik familj..

Jag blev verkligen kär i henne, så kär man någonsin kan bli. Men vi var båda mycket unga ingen av oss hade blivit myndig,

Efter ett halvårs bekantskap förlovade vi oss. Hon blev med barn och ett halvår senare var det dags för bröllop. På grund av den låga åldern behövdes föräldrars tillstånd för giftermål vilket beviljades.


Ja vårt äktenskap börjad riktigt lyckligt. Vi fick två barn. En flicka och en pojke.


 Men så var det där med min dans. Tyvärr var hon inte speciellt dansant och dansen var mitt liv.

Jag var allt för ung för äktenskapets ansvar utan satte dansen främst framför allt annat.

På dansbanan varjag kung och flickorna jagade och slogs om mig. Det fans faktiskt ett tillfälle då det blev ett riktigt slagsmål mellan två flickor. Själv var jag tyvärr glad i flickor trots min kärlek till min fru.

Något som inte går riktig ihop!


Så klart att ett sådant äktenskap inte kunde hålla. Efter fem år hade hon tröttnat på mitt levande och begärde skilsmässa. Något jag får helt ta skulden för. Jag tror att jag med en gång då mognade och ångrade mig och ville att vårt äktenskap skulle fortsätta.


Klicka här så fär du läsa fortsättningen!


Som vanligt är min önskan ni mår bra och är lyckliga!

Av Bengt - 10 augusti 2015 17:59


 



I samma väva som jag köpte och flyttade till Hökåsen förskaffade jag mig min andra hund i livet.

Det var en schäferlabrador helsvart. På den tiden ansågs inte den blandningen som renrasiga.

Det tillkom även en katt till Hökåsen.

Hunden fick namnet Laidy men tyvärr har jag glömt namnet katten fick.

Laidy och katten blev goda vänner.


Jag hade skaffat en gammal barnsäng till Laidy. Ofta kröp katten upp och la sig hos Laidy, Men när katten började kloa Laidy på bröstet körde hon iväg katten.

Det fans stort runt bord i stora rummet med stolar runt. Där lekte katten och Laidy på så vis att Laidy sprang runt bordet och katten hoppade runt från stol till stol och försökte fånga Laidys svans.

Tyvärr blev katten inte gammal. Den blev sjuk och dog efter något år.

Laidy fick inte bli någon bandhund utan fick röra sig helt fritt.


Laisdy var även förtjust i att simma och där det fanns det allra minsta vatten skulle hon i.

När jag kom hem från arbetet så hörde hon bilen på långt håll och mötte mig vid brevlådan som låg sex hundra meter från Hökåsen.


En dag kom hon inte och mötte mig. Det spöregnade som bara den och var kallt.

När jag kom hem så var DÖRREN STÄNGD och när jag kom in i huset så låg Laidy i sin säng dyblöt och frös.

Att hundar kan öppna dörrar är inte något konstigt, det kommer de fort underfund med. Men att stänga dem igen har jag aldrig hört talas om men det kunde Laidy.


Tyvärr fick Laidy canser i levern och blev bara sju år gammal.


Min nästa berättelse om mina djurvänner blir om katten Mia!


Så är det reda en ny vecka men den verkar bli solig vilket jag hoppas ert sinne också blir!

Presentation

Om bloggen

Mitt liv och tankar. Börja gärna med ett gossebarn föds! Sen är det bara att klicka sig framåt fortsättning följer! Prova också gärna någon kategori som verkar intressant av mina levnadshistorier. Eller någon av de andra kategorierna som ser intressanta ut. Hoppas ni får glädja av att ta del av mina så kallade smiden! Ha det bra!

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv


Skapa flashcards